Har funderat på sistone över USA. Läste en bok som poängterade mycket om den fria världens ledare. Det betyder alltså att USA:s president är vår självutnämnde ledare. Eller utnämnd av USA i alla fall. Känns inte riktigt tryggt... Varför skulle de vara det? Och varför är Västvärlden "fri" men inte resten? Mycket märkligt antagande.

Sen ser man också bilder från USA när det tillkänna gavs att Bin Laden dödats. De springer ut på gatorna och hoppar runder och skriker. Skriver i tidningarna "burn in hell!" Hmm, liknande beteende som syns i den "ofria" delen av världen när de lyckas driva iväg några västerländska styrkor, eller mörda någon högt uppsatt ledare. Vad blir reaktionerna på det? Jo de ska bombas och straffas, så kan man ju inte bete sig! Om nu Irak skulle få för sig att terorrstämpla alla bombningar som USA har utfört där, pga. alla oskyldiga som dött, ska de då få mörda terroristernas ledare? (Ja, jag syftar på "den fria världens ledare".)

Och slutligen, om man nu bombar u-länder hela tiden, hur ska de kunna bygga upp ett fungerande samhälle så att de någonsin kommer kunna leva lite modernt? Är det inte märkligt att halva världen lever som vi gjorde för 1000 år sedan? Förtjänar inte de att industrialiseras? Det är kanske lätatre att arbeta med demokrati om man har fungerande infrastruktur, el och vatten?

Lite osammanhängande kanske. Men blir lite konfunderad över att länder ser sig som så goda att de blir självutnämnda världspoliser som ska lära andra hur det ska gå till genom att bomba dem till medeltiden om och om igen.

//KM

Ibland är det bra att sätta lite perspektiv på sitt liv. Nu menar jag inte att tänka på "barnen i Afrika", men man kan tänka på hur man själv haft det. Vi pratade giftemål igår (är väll den tiden på året eller något), Stek hade visst nyligen skilt sig efter fem år. Då funderade vi på hur det hade varit om vi gift oss för fem år sedan. För mig hade det varit möjligt, då hade mitt liv varit ganska annorlunda. Bott kvar i Tälje, jobbat på Astra Zeneca med något skitjobb och antagligen varit fast i ett deprimerande förhållande med tredje ungen på väg eller något.Till skillnad från hur jag faktiskt har det nu. Jag mår bra och är lycklig. Helt nöjd med vart mitt liv är på väg.

Ibland är inte lösningen på alla problem att hitta någon speciell, det kan också vara att lämna någon. Jag är singel, men ser det faktiskt inte som ett problem!

//KM (Och jag saaa att det skulle snöa 3ggr till, nu har det gjort det!)