...får man skapa lite panik istället! En vecka kvar av uppsatsen. Vi är nästan klara. Det har gått smidigt hela tiden. Vi är överrens. Vi har producerat bra grejer. Vi har jobbat max 30 timmar i veckan med den. Vad är det för fel? Vart är ångesten? Vart är krisen? Så här lätt ska det inte vara...

Jag är nog väldigt nervös för det här, just för att det inte finns något att vara nervös för. Har börjat få störda drömmar om uppsatsen. Först läste min mellanstadiefröken igenom den och sa att det var den sämsta svenskan hon någonsin stött på. Sånt skit hade hon aldrig läst innan.  Det är min favoritfröken av alla, sved att höra det. Plus att jag aldrig fått kritik för mitt språk. Dröm två var att vi var tvugna att kolla om alla företag vi har med i uppsatsen gillar lakritsglass. Om de inte gjorde det kunde vi inte ha med dem. Måste ju vara det bästa urvalskriteriet ever. Skriva in den förklaringen i metoden...

//KM