...jag skrattade så mycket. Fantastiskt störd kväll! Inleddes med paintball, jag, en tjej till, några gubbar och hela IT-avdelningen (såklart). Oroväckande många hade egen utrustning. Hela kitet med kamouflageställ, knäskydd, handskar, scarfsar och grejjer. Grymt skoj var det i alla fall! Och det har ungefär samma påfåglingseffekt för tjejer som en fotbollströja har. Nedrullad kamouflageoverall, tight linne, mask på huvudet och två gevär i händerna... Lite kommentarer på det? Jäääz.

Sedan åkte vi tillbaka till jobbet för lite grill och häng. Och lite naken chef i duschen. Inte min chef, men ändå. Alla vet att jag såg gubbe nr 1 naken. Fick höra det av flera stycken idag, sådana som inte ens var där igår. Sedan kom en annan kille och berättade för min chef hur grym hennes dotter var på paintball. Hon tittade lite undrande på honom och sa att hon inte hade någon dotter. (Han syftade på mig! Sweet!) Mer synd om min chef, som bara är 40 och kanske aningen ung för att ha en 25-årig dotter.

Resten av kvällen avlöpte med mest mingel och några som blev lite väl odrägligt packade för en onsdagkväll med jobbarkompisarna. Kan bero på att det fanns HB i bålen... Gubbe nr 2 hade tagit fel flaska hemma. Fint ska det va, när det är firmafest! Gubbe nr 2 kom också fram till mig när vi skulle hem och sa "du skulle väll med mig nu?" Oj vilket fniss det blev runt omkring. Alltså... Han skulle ju liksom köra alla in till stan, inte bara mig!

Sedan sätter sig gubbe nr 3 bredvid mig i bilen (sätet bredvid var tomt, han satt i mitten för att sitta bredvid mig...) Lutade sig riktigt nära, sträckte ut handen och sa "ska bara ta bältet, hehehe". Sedan blev det partybuss till Götet. Gubbe 2 satt fram och körde och blinkade i takt med taklampan till musiken. Gubbe 3 satt bredvid mig och garvade ihjäl sig åt puckona längst bak. Don't even get me started about them.

//KM

Jaadu, har nu arbetat två dagar av de resterande 40 åren. Känns bra. Men nej, faktiskt är detta inget klagoinlägg, det är kul att träffa alla igen (är på samma sommarjobb som förra året). Och jag ser så himla mycket fram emot jobbet i höst. Har dessutom arbetat på en andra tes, Niffe tyckte att jag skulle bli forskare. Den första tesen handlar om sambandet mellan snaps och fylla. Funderar också på om dte kan finnas någon koppling till bakfyllan där också. Den andra kom jag på idag, det är att när man träffar en kille brukar det ju alltid ramla på några till bara för man är upptagen, ni vet?

Innan har det alltid hänt när jag träffat en kille jag gillat så det har inte riktigt funkat att utnyttja situationen. Men jag kan ju inte riktigt säga att jag gillar tysken, och han fattar verkligen inte något alls! Är emot att träffa flera samtidigt, men jag vill inte träffa honom och det har jag förklarat så tycker faktiskt att jag kan ha rent samvete. I alla fall, så messade tvåbarnspappan lite oväntat här om dagen, få se om det blir någon date igen. Och så ska jag sova hos min gamla ungdomskärlek när jag är i Skåne i helgen. Och i morgon ska jag och en tjej till på jobbet spela paintball med 20 grabbar. Work is play!

//KM

Jag begärde idag 50% tjänstledigt för studier från och med i höst. Från jul till 100 %. I did it! Så slipper Å blir galen på min surhet, det smittar ju liksom av sig så att jag går sur hemma också. Men nu så. Nu ska det bli andra bullar!

Ibland måste man bara göra saker för sig själv även om man inte vet hur man ska fixa saker och ting. Heja mig!

//Niffe 

Jag har skrivit det ett antal gånger förut, men nu är det alltså dags igen. Jag har fått rastlösheten tillbaka. Den gjorde sig påmind häromdagen och har växt och växt sedan dess. Jag vill skaka ur benen, hoppa och skrika och bara gööööööra något! Ni tänker säkert: Hmmmm, hon har ju precis varit i Rom. Har precis firat midsommar i skärgården, har snart semester och verkade ju så otroligt tillfreds sist hon skrev.

A men ni då! Jag vet att det är ologiskt men ibland kliar det i hela mig att kasta mitt liv överbord och ge mig av. Bort. Försvinna och hitta ett äventyr. Jag vill lämna allt, alla prylar och leva på riktigt. Känna adrenalinet, känna glädjen, känna att det jag gör betyder något. Bort bort bort. Ta mig härifrån.

Jag funderar på om jag behöver ta mig härifrån. Om jag behöver rädda mig själv från den här känslan av att jag inte vill vara här. Kanske är det dags att börja ta mig själv på allvar? Men samtidigt är det ju här min fina Å finns.

Jag känner mig vilsen.

/Niffe

Eller inte. Träffade några av midsommardeltagarna idag och hade lite lucköppning av de minnena som saknades. Stod tydligen i bikini och halsade snapsen innan vi hoppade i sjön. Sen diskuterade jag boxning med några av grabbarna, så de tycker att jag är en riktigt fin flicka... Kul att man alltid gör ett bestående intryck. Javell, jag hade roligt i alla fall och det borde ju vara huvudsaken. Det finns värre.

//KM

Lite kallt, lite bakfylla och lite blåmärken, men i övrigt var det en mycket trevlig dag. Vi hade pojken som bara kunde säga "bada", vi hade lag 3 som ägde musik-quizen och vi hade nattdoppet. Dessutom tröttnade jag på den äckliga lilla pojkvännen som alltid ska bete sig så stört fast hans flickvän är med, så han råkade också få sig ett nattdopp, dock något mer påklädd än övriga. Min mat var så uppskattad så jag fick en ny bästa kompis, ett frieri som jag fortfarande överväger (måste dock börja spela på Niffes planhalva i så fall) och en knähund som jag hade i hälarna resten av kvällen.

Efter lite snyft och hemlängtan sådär på morgonkanten var det läggdags. Då blev min sovsäck passande nog knyckt, så förra årets skedning i brygghuset gick i repris (men med ny grabb, inte el mäkler). Inget dramatiskt hände, det var fler som sov på samma ställe den här gången, men det var ett mysigt avslut i alla fall. Han är trevlig, och snygg och har en segelbåt... Synd bara att han är typ tre äpplen hög.

//En myyycket trött KM

Använde den i helgen och åkte tillbaka en sisådär 10 år i tiden. Träffade mina äldsta vänner, vi gick dagis ihop. Men det är bara jag som går framåt, hos dem är allt som innan, som för 10 år sen. Förrutom att de jobbar istället för att gå i grundskolan då. Inga ambitioner, inga drömar, inga planer. Lite tryggt, man vet vad man får, och lite ledsamt för jag vet att de skulle lyckas om de bara vågade ta sig ur den lilla lådan. Insåg trots allt att alla inte är lika, umgås väldigt mycket med liksinnade människor nu, så det är alltid kul att få in andra perspektiv. Berättade lite om kanadensaren (eftersom det bara är jag som dejtar också) och så berättade jag om skolan och att jag fått jobb efteråt.

"Ooh vad duktig du är! Lyckas ragga upp så framgångsrika män..." Jao, man har ju ändå lärt sig något efter fyra år på universitetet.

Tidsmaskinen fungerar hos farmor och mormor också. Blir behandlad som en 10-åring när man hälsar på. De väckte mig varje morgon, för inte kan jag väll ha lärt mig att gå upp själv? Har ju ändå bara bott hemifrån i 6 år... Och allt godis, och fika, och mat! Skulle på middag med kompisar vid åtta. "Så sent, då måste vi ju äta middag hemma här innan dess så du får något i dig."

Hoppas tidsmaskinen fungerar imorn också då, så jag får se en skymt av framtiden. Är utlovat lika stor andel singlar som par, och jag vet av personlig erfarenhet att 75% av pojkvännerna där inte är helt emot att ragga trots att flickvännerna är med. Kommer bli alldeles förträffligt!

//KM - Har precis hämtat ut mitt nya körkort så jag kan bli av med det på midsommar. Är ju lite av en tradition.

Jag jobbar hemifrån idag. Sitter i soffan och söt sover fortfarande. I eftermiddag blir det biltur till Blekinge och firande med familjen över midsommar. Det ska bli roligt att åka hem en sväng och jag är glad att Å följer med, jag tycker om tanken att hon och jag besöker mina föräldrar. Att vi agerar som par och inte själva. Nu låter det "När kommer ni?" "Vad gör ni?" osv. Det är liksom vi nu och det är urmysigt.

I alla fall så sitter jag här i soffan och jobbar. mailar lite, ringer lite och bloggar lite också =) Två timmar kvar och sen midsommarledighet. Fint det! Så glad midsommar allihopa!

//niffe