För normal kan väll definieras som att det är som det brukar? Alltså stört... Inleddes med en inbjudan till hemmalagad middag hos tvåbarnspappan senare i veckan. Sen kom fröken Em på besök och vi har haft det toppen. Men blev ju också en sväng till Tranquilo vilket innebar problem. P var där. Jävel jävel! Kommer aldrig få glömma honom. Vi körde lite fjortistaktik och ignorerade varandra, men på slutet sa vi ändå hej. Då släppte han mig inte utan stod och kramade mig, pussade mig massa på kinden och försökte hångla upp mig. Jag gjorde det jag absolut inte ville göra och duckade. För tyvärr var han full så jag vet att han inte menar det.

Men även en mycket snygg och gullig kille var där och han bad om mitt nummer. Så vem vet, vi kanske har en ny spelare på planen? Hoppas det, för jag vet att hans kompisar stod bakom mig när P höll på. Men jag såg inte helt imponerad ut med händerna i fickorna och P såg ganska onykter ut, så förhoppningsvis är nyingen inte helt avskräckt.

//KM