Niffe tycker det är kul när jag ringer (tror jag i alla fall) för det händer så mycket konstigt när jag är ute bland folk. Hon tycker att mitt liv går i hundranitti och att det alltid är något på gång.

I say love, det är då det går i hundranitti. För ett år sen tror jag inte ens Niffe hade pratat med Å (är lite osäker på tidslinjen) men sen då? Tycker ju inte direkt att hon har haft ett händelselöst liv. Första flickvännen, Pinn-Åke, "prov bo", köpa bil, flytta ihop and so on. Totalt, supertråkigt, och tråkigt, och alldeles, alldeles underbart! Jag tycker det är kul när hon ringer, jag tycker det är kul att höra om allt hon har för sig. Det är något speciellt, och något annorlunda och det gläder mig så mycket att min bästa vän får uppleva det.

Thyypiskt! Nu kommer tårarna igen! Fucking Harry Potter som satte igång det, nu kan jag inte sluta! Hållt på i över en vecka och snyftat till allt. Chris Medina exempelvis... Och jag kan inte läsa en rad om Norge utan att det bränner i ögonvrån. Får se om jag kan bota det med True Blood och Entourage (måndagarna har för övrigt just blivit bästa dagen i veckan!)

//KM - med ett lagom förvirrat inlägg