Har börjat omvärdera "fuck the plan". Jag tror fortfrande att vi lika gärna kan fucka våra egna planer, inget blir som man tror. Men det beror nog på att livet har en plan. Och livet fuckar inte den planen. Även om vi inte riktigt förstår det eller varför så händer saker och ibland är det lika bra, även om man inte inser det just då. (Kan verka rörigt, men i mitt huvud är detta fullt förståligt.) Livet är lltså motsatsen till karma för mig. Karma är en bitch och Livet är det snälla som ser efter mig lite.

För snart ett år sedan skulle jag flytta till Gbg. Jag var ganska kär i en kille som jag träffade i Barca, men som var härifrån och skulle flytta hem igen. Vi pratade hela sommaren och gjorde upp en del planer. Vad jag förstod saå var det ett ömsesidigt intresse och jag såg framemot att träffa honom till hösten. Han hade fixat ett rum hos en kompis som jag skulle hyra och min fantasi skenade. Men veckan innan flytten hörde en vän av sig med en hel lägenhet att hyra ut, så jag nappade på det istället.

När jag kom till Götet visde det sig att han hade skaffat flickvän. Happ, men jag blev inte så bitter, först. Vi hade ändå inte lovat varandra något. Men han fortsatte höra av sig, berätatd ehur mycket han gillade mig, hur menade vi var för varandra.

Hade jag flyttat in hos hans kompis hade det antingen blivit jätteknäppt eller så hade vi blivit ihop. Men då hade det antagligen varit mig han var otrogen mot, istället för flickvännen han har nu. Så nu i backspegeln inser jag att det slutade så bra som det kunde. Tack vare the plan. Den riktiga då... Min egen hade bara satt mig i klistret.

//KM

P.S

Såg en film igår, där han förklarade att den rätat finns där ute. Hon är intelligent, vacker och rolig. Och så den svåra biten, hon är även intresserad av mig. (It's funny because it's true!) Det är verkligen the tricky part.

- Men vem tar det där mötet då? Du J? Tar du det?

- Vilket? Det där tråkiga?

- Neeej det där om hotellet!

- Jahaaa, (det var ju det tråkiga mötet jag menade egentligen men det kan man ju inte säga till chefen). Nej tyvärr, jag är lite upptagen just då. Jag ska vikariera som sjöjungfru.

Det var vad jag borde ha sagt. Men jag sa bara:

- Jahaaa, det kan jag väl. (Å så tänkte jag fuck fuck fuck, varför sa jag inte att jag skulle vara sjöjungfru just då!)

http://www.aftonbladet.se/resa/resmal/norden/danmark/kopenhamn/article7559983.ab

//Niffe

Imorse när jag kom till jobbet så hade min fina fina fina arbetskamrat Mrs M lämnat en lapp på min dator där hon hade skrivit en massa fina saker. Mrs M vet hur man får en seg måndagsmorgon att bli bättre, om en vecka kommer hon tillbaka och jag kan knappt vänta. Mrs M är Växjös i särklass bästa människa och utan henne hade jag inte klarat en dag på jobbet.

Jag ska köpa en present till Mrs M så hon också får en fin måndagsstart nästa vecka. Det är hon värd.

//Niffe