Telefonen ringde nyss från ett Göteborgsnr... Pulsen steg, tänkte wohoo, jobbintervju! Men nej, det var bara tvåbarnspappan. Blev lite besviken. Det är väll ett bevis på att jag inte har några förhoppningar på det här i alla fall? Hellre jobb än kille verkar det som. Men som jag var inne på innan, när jag träffade honom för någon månad sen, så har jag heller inte dissat honom mentalt. Det känns bra. Men nu måste jag in i duschen.. Det kan ta ett tag. När var det vi var i Turkiet? Fyra månader sen... Just det. Har lite grooming to attend. (Okej då... Kanske inte helt förutsätntingslöst ;o), men ska fösöka sköta mig.)

Och förresten! Idag när jag tittade på Ellen (jag veeeet, men man får ha en svacka ibland) så ropade hon upp en i publiken som hette Kukenmeister! Myyycket värre än KM. Ännu ett bevis på Niffes teori, det finns värre. Det är bara att hoppas att man aldrig blir undantaget som bekräftar regeln. Btw, måste vara världens dummaste uttryck. Är det en ursäkt när man kommit på en regel och så faller den? Så då tror man att den ändå funkar om man säger: undantaget som bekräftar... DUMT!

//KM - behöver social interaktion, alldeles för mycket tankar som inte kan ta vägen någonstans.