När man tror att något stabiliserat sig och blivit bra så ja, då kommer liksom Livet och trilskas med en. Jag tror att det inte vill att man ska vara för bekväm och ha det för bra för då slutar man liksom att försöka. Eller ja, man liksom slappnar av och gör inte alltid sitt bästa. Livet har sett till att jag inte slappnar av. Jag höll just på att andas ut och luta mig tilbaka och dra en välbehagets suck. men då... PANG! Livet säger att app app app app app!! Trodde du att du kunde slappna av?! Nix nej.

Inget allvarligt, det kommer lösa sig med tiden. Men liksom, just när jag var så bekväm i allt. Damn me. I alla fall. Saken är den att jag imorse sa till tjejen:

"Du, vår rosa bubbla kanske har spruckit nu. Jag måste tillbaka till rutinerna, festen är slut älskling. Jag vill fortfarande ses ofta men allvarligt, man kan inte dricka vin varje dag, käka mängder med trerättermiddagar och äta mängder av godis hela tiden. Och soffan visst, men jag måste komma ut."

Hon svarade:

"Nej. Ta inte sönder vår bubbla, jag är inte redo för verkligheten än."

Och jag tänkte. Verkligheten, kom och ta mig. Jag måste göra något.

Tror ni att jag har fallit ur nykärheten? Jag är lite vilsen just nu. På ett livsplan. Inte när det gäller Å, för henne är jag säker på att jag vill ha i mitt liv. Men allt annat. Verkligheten kommer ikapp och där står mina gamla tankar som väntat tålmodigt. Hur var det nu, trivdes du verkligen på jobbet? Å hur var det med Växjö egentligen, vill du verkligen vara kvar här? vad vill du?

Och jag vill skrika till de där tankarna att jag vet inte! Sluta pressa mig! Måste man verkligen ha alla sina ankor i rad? Kan saker inte bara få vara lite sådär?! Men tankarna menar att nix nej, dags att ta tag i allt. Själen har sitt eget liv att tänka på, bara för att du är kär kan du inte släppa allt annat.

Otacksamma Niffejäkel. Jag borde vara så glad för det jag har.

Förresten. Igår på gymet. Jobbigt. Det värsta jobbiga, jag har fallit i så dålig form! Idag blir det en runda på bandet. Livet måste tillbaka. Jag får panik. Bubblor kanske har den effekten på en.

//Niffe

"Jag har slutat röka och varit ute och sprungit en runda. Nu ska jag meditera och lägga mig tidigt." Vad jävla roligt för dig då! Och då har han redan platt mage och biceps. Men känner att han är lite fet och otränad. Jaha, men jag då? Pratade med en annan kille om det också... "Tjejer ska ha lite hull, inte snyggt med sexpack på er." Ska vi slå vad? Det är kanske inte så snyggt när de baggy byxorna inte är så baggy längre? Töntar! Ska allt visa er.

Har länge sagt att jag behöver en kille så att jag skäms lite. Jag är nog lite konstig, men jag blir tvärt om mot andra verkar det som. När jag träffar någon blir jag mycket mer medveten, då finns det en anledning att träna för man är mycket mer naken med någon annan än när man är singel. Är jag ensam är det ju bara jag liksom. Skitsamma hur jag ser ut, bara det finns något gott att äta.

//KM

Jävulens jävel! Alltså, ni vet det där inlägget som jag skrev om rutmage. Didn´t happen som ni säkert redan förstått. Jag skaffade flickvän och nykärskilon istället. Nu är festen dock slut, dags för gymet. Sms kom nyss från M:

"Niffe! Draghjälp till gymet eftersökes! "

"Jag vet. Det är dags. Jag känner det också. Festen är slut."

"Det är den verkligen. Beach 2020, here we come! "

"Hell yeah på det!"

Och det sorgliga är att det nog är en realistisk tidsplan med tanke på hur Å göder mig. Godis hela tiden. Hon har inte fredagsmys utan varjedagsmys. Och så är hon pyttig. XS-Å. Men jag blir bara större och större och större. Snart kommer jag vara jättestor och jätte... inte stark i alla fall.

Hmmm, hur göra detta på bästa sätt? Jag behöver en PT. Fan. Hur hittar man en gratis sådan? Finns de på blocket kanske? Jag vill verkligen komma i form nu. På riktigt. Dags liksom. Hjälp mig. HJÄLP MIG!!!!

//Niffe - på randen till tjockis. Igen.

Inte mycket som jag minns sådär direkt från svenskan i gymnasiet. Men det är ju trevligt att något fastnat ändå. (Betyder tom tavla för den okunniga.) Nytt år, nytt blad, nya misstag. Under 2010 skärpte jag mig en del på killfronten faktiskt, så om ni tyckte DET var illa... Då ska ni bara veta. Men i alla fall så tänkte jag faktiskt höja mig ett snäpp till under 2011. Skippa one night standsen är mitt nyårslöfte. Nästan i alla fall, undandtaget får bli gamla ragg. (Vet ju aldrig vad som händer om skåningar hälsar på exempelvis.) Hmm... När man tänker på trollen.

Dumma film! Jag ska flytta till Italien.

//KM

Jag älskar dig. Tankar som flyger runt och jag vågar knappt öppna munnen av rädsla att de orden flyger ut utan att ha frågat mig först. Känslan i bröstet håller på att göra mig galen, hjärtat slår så hårt och jag har ingen kontroll.

Jag har varit med om detta en gång innan fast det var inte lika rent. Då hade han en flickvän och situationen blev fort smutsig och smärtsam. För alla parter. Men denna gången är känslan ärlig. Från båda håll tror jag. Igår tittade hon på mig länge och med en allvarlig min. Efter en stund frågade jag vad hon tänkte på.

-På dig. Och hur mycket jag tycker om dig.

-Men du ser så allvarlig ut.

-Det är allvarligt.

Och knuten i magen snörjdes åt allt hårdare och jag förstår inte varför det gör ont innuti av alla fina känslor. Det borde kännas lättare. Men kärlek är inte lätt, även om det är lycklig kärlek. Tunga känslor som väcker tankar om att älska. Men jag är inte redo för de orden. Trots att jag tror att det är så.

/Niffe