Datorer är smartare än människor redan... De har en papperskorg så man kan kasta infon man inte vill ha, den man tröttnat på. Det vill jag kunna göra med min hjärna! Den tänker på gammal skit för mycket... Är en after work planerad på fredag, på ett av ställena som P brukar gå på. Han och hans lilla crew har typ fyra ställen som de alltid går på (två restauranger och två nattklubbar, så det är ganska lätt att stöta ihop med honom om man har lust. Och det är väll fine, klart man kan vara mogen och umgås. Men det är inte sånna tankar jag får i huvudet när jag hör att vi kanske ska dit. Det är snarare: tänk om...

Why?! Varför kan jag inte bara släppa det mentalt också? Helgen klarar jag mig nog, för det verkar bli en girls night out samtidigt som AW:n så det blir nog ingen P i sikte. Men hur löser man det permanent liksom? Vart är delete-knappen?

Ska bara tillägga att jag inte är helt besatt, tänker inte på honom så mycket längre, men när det dyker upp något som påminner om honom så: tänk om...

//KM

Skogshuggarens syster skriver att hon ger upp dating. Nu tar hon en paus och lägger ner. Jag skriver att det borde hon inte göra, det finns ju så många trevliga pojkar. Men systern håller inte med, det finns bara knäppisar och småttingar. Jag undrar om hon är kräsen eller om hon har rätt. Finns det bra killar kvar?

//Niffe

-Har du pratat i en mick förut?

-Nej...

-Det är ingen fara, håll den som vanligt fast lite längre ifrån.

//KM

Det är lustigt vad man kan ha mycket att säga men så svårt att få det ur sig. Men ord väger olika tungt och ibland så känns de nästan omöjliga. Igår ringde jag till en vän och sa en hel del tunga ord men efteråt kände jag mig lättare än på länge. De hade legat instängda i många år men nu var de redo att sägas.

//Niffe

  Källa: http://www.pastan.nu/bloggen/kategori/rocky.17 DN.se 2010-08-07

//KM

För en gångs skull kan jag verkligen instämma med Aftonbladet. Många av mina vänners föräldrar är skiljda och jg tycker det verkar ha blivit lite för lätt, många ger upp, eller så har de helt enkelt gått för fort fram från början. Tycker att det är lite konstigt att det är vanligare att skilja sig än att vara gifta för livet...

Så när jag läste den här artikeln fick jag faktiskt en lite ljusare syn på framtiden. Vår generation må ha en lite rubbad syn på sex, det är okej att ligga runt och man kan mycke väl ha sex utan att det är känslor inblandade. Men sen å andra sidan är det många som efter det vill ha något riktigt seriöst, med "gammeldags" värderingar om äktenskap och barn. Man vill inte hamna i en splittrad familj igen, utan skapa sig en ny och stark.

Jag tycker ändå  det verkar sundare då att "leka av sig" och verkligen veta vad man vill, än att dra förhastade slutsatser och göra något man ångrar senare i livet när det påverkar fler än en själv. Sen är det ju bara det lilla problemet att man måste hitta någon som är på samma nivå, som också letar efter det seriösa och är klar med lekandet. Oddsen kanske minskar för oss? Men om man väl lyckas, så kanske vi lyckas bättre?

http://www.aftonbladet.se/wendela/relationer/article7563814.ab

//KM ("I am bored, take your clothes off!")

House suger... Fan vad enformig musik!

Hört på busshållplatsen: "Kommunismen är det ultimata, klart det som borde finnas. Men det är lite som att tro på Gud, man kan aldrig veta."

Det är kärlek att bära någon på ryggen längs Avenyn för att de har ont i fötterna av pumpsen. (Jag ska göra det för dig nästa gång du köpt nya svarta pumps och vill hångla med en gubbe på Avenyn Niffe!)

//KM

Så fantastiskt fin kväll... Det regnade hela dagen, sen klockan fyra sprack det upp och det blev bryggfest i solnedgången. Go blandning av folk, många från Partille med grym Gbg-dilekt. Sååå skojigt! En kille kallas för Mini (faktiskt, på riktigt, inte mitt smeknamn) han är störd! Å sjukt respektlös mot sin flickvän. Men jag satte honom lite på plats så hoppas det inte blir mer problem med honom i framtiden. Lite senare så anlädde även Mäklarn (också vad alla kallade honom för igår) den enda tanken jag fick i huvudet när jag såg honom var Edward! Inte jättelikt, men ändå den stilen liksom. Min vän K som hade festen har pratat om att fixa ihop oss innan men vi har inte setts förut så det var spännande. Han var mycket trevlig och lång! (Jag är lång, så det uppskattas.) Inget radikalt hände, men jag frös så mycket inatt så han låg och skedade mig. Och jag var verkligen little-spoon. Blev lite pokad i ryggen i morse så då tog vi ett morgondopp :P Hade varit nice att träffa honom igen, det finns lite outtalat hångel mellan oss tycker jag.

//KM