Tänk dig det här Niffe... Att en av oss är sjukligt förälskad i en underbar man som man är riktigt lycklig med. Lever ett gulligt litet toffelliv i en fin lägenhet man inrett tillsammans. Struntar i helgens utgång för att man ska storhandla på lördagmorgonen inför kvällens parmiddag. Eller säg att båda lever så. Planerar framtiden, försöker skaffa barn och åka till mysiga och lugna semesterställen där det inte är för mycket liv. Semester ska ju ändå vara avkopplande liksom.

NEEEEJ!!! Vad stört det skulle vara... Är sjukt nöjd med att vara singel. Hur skulle våra  liv se ut om vi inte fuckade upp dem hela tiden med knäppa saker? Hur skulle krogbesöken vara om vi bara längtade hem till någon varje kväll? Hur roliga skulle våra skämt vara om vi inte hånglade med skelögda seamens, småbröder eller 87:or?

Funkar ju inte. Det är inte vi.

//KM