Om några år är vi som snyggast KM. Det bästa ligger framför oss!

http://www.aftonbladet.se/wendela/article7497216.ab

/Niffe

Vi var ett tjugotal personer som firade lilla M. Hon hade gjort en jättetårta som smakade som sommar och kvällen var väldigt fin och alla satt ute i trädgården på filtar och pratade om semester och bad och sol och vin och livet.  

Väl ute väntade ett drinkbord på lilla M och skumpan flödade. En gammal klasskompis kom fram och sa så söta saker att jag hade världens kanske någonsin störta leende på läpparna resten av kvällen. Vi dansade som kungar och kvällen gick alldeles för snabbt.

Vid stängning gick vi hem till hon som älskar måndagar och där var vi kanske 10 pers. En söt liten gyllenbrun pojke med solblekt hår satt och kliade mig på benet och jag hade beslutsångest i festdimman om det vore så klokt att hångla med honom. Han var proffshockeyspelare trots sin ringa ålder men jag tyckte han var lite platt och det märkte han nog. Jag flyttade mig bort lite i soffan men då frågade han vart jag helst ville resa, då flyttade jag tillbaka igen. Han hittade rätt samtalsämne för mig. Det visade sig att hans pappa var pilot och han hade varit i stort sett överallt i världen.  Han berättade roliga historier och jag skrattade. Tillslut var jag tvungen att rådfråga Fröken L om detta var en bra idé så jag bröt mig in på the ladies room där hon satt på golvet med huvudet baklutat mot väggen.

-    Har du kräkits?

-    Aoooo, svarade hon segt.

-    Urk! Men du, tycker du jag ska hångla med plutten?

-    Aoooo, svarades det lika långsamt.

-    Men… Jaha, men kräks du vidare då…

Så gick jag tillbaka men det blev inget hångel. Jag beslutade att det var lite onödigt. Efterfesthångel är ju inte riktigt min grej. Så jag tog skogshuggarmannen och hans syster under armen och gick hem. Hem till mina prickigkorvmackor. Jag tycker att det är lite oroväckande att jag tackar nej till hångel hela tiden. Vad är detta?

//Niffe - hon som hellre sover själv än med en het 88a..